Hej på er! Hörni är en aning trött på kemin som jag nu pluggat i tre timmar utan att fatta någonting. Så istället tänkte jag berätta min syn på denna kemi-kurs som jag nu läser. Se kursen som en väg mot destinationen betygsättning. Du vet på ett ungefär vart det ligger men behöver en karta(i mitt fall en bok) för att ta sig dit. Men istället så har vi bara användning av en gps som ingen av medpassagerarna förstår. Så de stannar på vägen och frågar någon om hjälp. Det människorna de möter beskriver är enbart omvägar, men det vet ju inte de som åker i bilen, så de tar den omvägen. Sedan kommer de till en korsning. De vet inte vilket håll de ska ta men chansar på vänster. Synd nog var det fel, vilket de märker efter en stund och återvänder för att ta höger istället. När de har åkt en bit verkar de vara på rätt spår. Då uppstår en ny korsning, de åker fel igen. Detta upprepas ett antal gånger tills dem till slut hittar tillbaks till huvud leden som de skule följa från början. Samma process pågår om och om igen tills bilpassagerarna tröttnar och vänder tillbaks därifrån de kom. Om ni orkat läsa hela den historien vet ni ungefär hu jag känner just nu. Jag vill bara återvända och aldrig höra talas om något inom kemi igen.